Alla groddjur och ormar, ödlor  i Sverige, har drabbats väldigt hårt av den hänsynslösa utdikningen av skogs- och åkermark. Man torrlägger i kommuner, intill sina privata hem, vid vägbyggen osv. allt bara för att man tänker otroligt kortsiktigt och väldigt egoistiskt. Ska vi ha kvar en balans i naturen så måste vi kunna ha naturliga våtmarker som är naturliga, och inte står under någon styrd reglering bara för att det ska passa olika intressegrupper.
Detta gäller ju även för infrastruktur och bebyggelse som kostar stora belopp för samhället p.g.a. att man inte tänker till före och långsiktigt vid bygglov och vid översikt av att exploatera nya områden inom kommuner mm. I Örebro där jag bor har räddningsverket klassat ett område som översvämmningsområde, men kommunen och det kommunala fastighetsbolaget vill bygga attraktiva fastigheter där. I mitt huvud går det inte ihop, men visst det är ju alldeles vid svartån och drar väl in bra hyra.

ORMAR

I Sverige har vi tre olika arter av ormar, Hasselsnok, Huggorm och vattensnok (vanlig snok). Av dessa är två arter listade som hänsynskrävande, Hasselsnoken och Vattensnoken. Sedan finns det vissa avvikande underarter till dessa, men de räknas in som samma art.

Hasselsnoken-Coronella austriaca, även kallad Slätsnok, vilket den gör på grund av att den har helt släta fjäll till motsats mot våra andra ormar. Den har en karakteristisk teckning, som tyvärr förväxlas med Huggormens, vilket oftast leder till att den blir ihjälslagen. (Finns ingen anledning att slå ihjäl Huggormar heller!) Detta kan även bero på att den har ett aggressivt beteende och försöker att bitas då man närmar sig den

Huggormen-Vipera berus

Vattensnoken-Natrix natrix, har en underart-Natrix natrix gotlandica, som är den mest morfologiskt avvikande underarten av snok i Europa. Den är den minsta formen av Vatten snok och har stora likheter med en del bestånd på öar i Medelhavet. Upp till 40% av snokarna på Gotland är svarta(melanistiska), de skiljer sig även genom avvikande fjäll och plåtkaraktärer samt levnadsvanor. Vanligaste bytesdjuren är vanlig padda, mindre vattensalamnder samt fisk, som den fångar både i sötvatten samt i Östersjön. Den är kraftigt drabbad av ovanstående och den bästa förekomsten finns nu på Fårö.

SALAMANDRAR

Mindre vattensalamander-Triturus vulgaris

Större vattensalamander-Triturus cristatus

ÖDLOR

Kopparödla-Angius fragilis

Sandödla-Lacerta agilis

Med oregelbundna mått är det bredden x höjden.

Invändigt djup är från botten på holken till ingångshålet.

Alla mått är minimimått, ingångshålets diameter styr art av fågel som flyttar in.
 

*2,8-3,0 cm passar för de mindre mesarna som entita och blåmes.

*3,0-3,5 cm passar för talgoxe och svartvit flugsnappare.

Fridlysningen av växter i Sverige är uppdelad i olika kategorier. Det finns dels en fridlysning länsvis, eller inom del av län som varje länstyrelse ska ha kännedom om, men det är inte säkert, det vet jag genom den "såkallade" miljöenheten på länstyrelsen i Örebro län. Chefen där (inga namn nämnda)var inte medveten om fridlysningar i länet. Han hade svårt att se att en sådan fridlysning kunde gälla. Jag trodde att man hade ett kall och var insatt i sina uppgifter när man är chef för en sådan enhet. Det är inte undra på att miljövård och insatser för naturen är ett spel för gallerierna.

Här följer de fridlysningar i Sverige som gäller, mig vetandes i skrivande stund. Jag lägger även till ett F:, för förekomsten, var man kan hitta respektive art. Ett B: , för blommningstiden som gäller generellt, alltså lite tidigare i södra landet, respektive senare i norra.

Samtliga Sveriges 42 arter av orkidéer är fridlysta i hela landet.

Adam o Eva

Dactylorhiza sambucina F: Hällmarker och magra steniga ängsmarker B: Maj - juni

Alpnycklar

Orchis spitzelii Finns i Norden endast på Gotland. F: Torr kalkrik tallskog eller ängsmark.B: Maj - juni

Blodnycklar

Dactylorhiza incarnataF: B:

Brudsporre

Gymnadenia conopsea Kallas även brudgran, har en stark nejlikartad doft F: Kalkrika ängs- och slåttermarker. B: Midsommartid

Brunkulla

Nigritella nigra Även kallad brunyxet och är Jämtlands landskapsblomma. Blommorna doftar fint av kakao eller vanilj. F: Frisk kalkrik ängsmark. B: Juni - Juli.

Dvärgyxne

Charmorchis alpina Den minsta av orkidéarterna i Norden. Självpollinering anses som vanlig, men besöks av insekter frekvent. F: Öppen kalkrik fjällhed ovan trädgränsen. B: Under Juli.

Flugblomster

Ohprys Insectifera Nordens enda art av släktet Ohprys. Huvudsakliga utbredningen för släktet är länderna kring Medelhavet. Avger doftämnen som lockar till sig hannar av gaddsteklar som utför pollineringen. F: Kalkrik, fuktig ängsmark. B: Under Juni

Grönkulla

Coeloglossum viride Besöks regelbundet av pollinerande insekter. Har en svag doft. F: Fuktig skogsmark, även på hed - och ängsmark i fjälltrakter. B: Juni - Juli.

Grönvit nattviol

Platanthera clorantha Den grönvita nattviolen har till skillnad mot nattviolen en svag doft. Arterna är tämligen lika i det mesta , men den grönvita nv. har vinkelställda knapprum, samt den påtagliga skillnaden i doft. F: Något fuktig ängsmark. B: Runt midsommar.

Guckusko

Cypripedium calceolus Även kallad Venussko. Störst bland Nordens orkideér. F: Fuktiga kalkrika skogar och lundar B: Juni månad.

Gulyxne

Liparis loeselii Även kallad myggnycklar. Besöks av insekter men fortplantning anses i huvudsak ske genom självbefruktning. Har ingen påtaglig doft. F: Kalkrika blöta kärr och källmyrar. B: I slutet av Juni

Göknycklar

Orchis morio Kallas även narrnycklar. Har en svag väldoft. F: Strandnära ängar och betesmarker. B: Tidigt i maj.

Honungsblomster

F: B:

Johannesnycklar

Orchis militaris Äggformiga rotknölar, svag men angenäm doft, besöks av humlor och bin. F: Kalkrika ängar och hagar, samt kultumarker. B: Juni

Jungfru Marie nycklar

F: B:

Kal knipprot

F: B:

Knärot

Goodyera repens Skogsbunden med krypande jordstam. Besöks regelbundet av humlor. Har en svag doft som erinrar om Linnea. F: Gammal mossig barrskog, helst tallskog. B: Juli - Augusti.

Korallrot

Corallorhiza trifida Har en svag söt doft. Saprofyt, innehåller en ringa mängd klorofyll, och måste ta hjälp av en svamp vid näringsupptaget. F: Lite varstans - sällan ymnigt - i fuktig skogs - myrmark. Speciellt i fjällområden. B: Juni månad.

Krutbrännare

Orchis ustulataF: B:

Kärrknipprot

F: B:

Kärrnycklar

Orchis laxifloraF: B:

Lappyxne, Lappfela

F: B:

Luktsporre

F: B:

Majnycklar

Dactylorhiza majalisF: B:

Myggblomster

F: B:

Nattviol

Platanthera bifoliaF: B:

Norna

Calypso bulbosa Doftar svagt vanilj. Pollineras av vårtidiga humlor F: Gammal mossig, mullrik granskog B: Början av Juni.

Nästrot

Neottia nidus - avis Saprofyt och saknar nästan helt klorofyll. Lever i symbios med svamppartner. Har en god mykorrhizaaktivitet. Gynnas av kalk. Svag doft som påminner om spunnet socker. F: Mullrika löv och barrskogar. B: Juni.

Purpurknipprot

F: B:

Rödsyssla

Cephalanthera rubraF: B:

Salepsrot

Anacamptis pyramidalisF: B:

Sankt Pers nycklar

Orchis masculaF: B:

Skogsfru

Epipogium aphyllumF: B:

Skogsknipprot

Epipactis helleborineF: B:

Skogsnycklar

F: B:

Spindelblomster

Listera cordata Har en svag, men dock tydlig lukt av rå fisk, besöks av flugor och steklar. F: Fuktig, mossig barrskog B: Juni - Juli

Stornycklar

Orchis purpureaF: B:

Sumpnycklar

Dactylorhiza traunsteineriF: B:

Svärdsyssla

Cephalanthera longifoliaF: B:

Tvåblad

Listera ovataF: B:

Vityxne

Leuorchis albidaF: B:

Ängsnycklar

Dactylorhiza incarnataF: B: