BO SOCKEN T-LÄN
Kyrkorna och begravningsplatserna Kommunikationer Bruk och Industrier Militärt Övrigt/Sevärt:
Bo socken är belägen i sydöstra Närke och gränsar till Östergötland. Socknen var fram till år 1735 en del av Svennevads socken, och kallades för "Övre Svennevad". År 1735 så blir Bo socken utbruten som en kapellförsamling. Socknen låg under Svennevad pastorat under 1735-1881, och bildade ett eget from. 1882. Det pastoratet gällde fram till 1961. Under åren 1962- 1982 så var det ett gemensamt pastorat, Bo - Svennevad. Och från 1983 ligger socknen i Sköllersta pastorat. En del av socknen utgjordes av den såkallade "skaten", vilken idag utgör en del av Östergötland. Skaten är belägen direkt Öst om Bo, mot Regna.(Överförs 1876 till Regna socken, Östergötland. Beslut 1876, verkställs 1877.) Socknen ligger i Sköllersta härad och gränsar till Svennevad, Asker och Lerbäcks socknar i Närke (T), samt till Regna, Hällestad och Tjällmos socknar i Östergötland (E).
"Samhällen" inom socknen utgörs av Hjortkvarn, Bo , Övre Gryt, Björnhammar, Averby. Även Haddebo kan tillräknas men ligger i Svennevad socken. Observera att några av de nämnda "samhällena" utgörs av större gårds/bruks - anläggningar där det skett en naturlig tillväxt pga. socknens speciella historia.
Inom socknen finns numer två stycken kyrkor. Det är Bo Kapellkyrka och Adventskyrkan i Hjortkvarn.
Adventskyrkan i Hjortkvarn byggdes på den sedan år 1886 använda begravningsplatsen. År 1917 började Bo församling att avsätta medel för kyrkklockor till den redan befintliga klockstapeln, den sk. klockfonden. Pengar och gåvor flöt in i ganska stor omfattning, så stor att man 1931 började att planera för ett kyrkbygge. År 1933 så stod kyrkan klar och invigdes första söndagen i advent (därav namnet) av biskop Gustaf Aulén. Man hade byggt en träkyrka med plats för 150 personer, med ett 15 meter högt torn där klockorna nu sitter. Storklockan är skänkt av disponenten Ade Andersson Hjortkvarn och den andra klockan är en gåva av den från Djursholm, i Bo födde, grosshandlaren W.Axdorph. Vid invignen så kunde man glatt konstatera att givmildheten hade varit så stor att man stod utan skulder.
En drivande kraft under kyrkbygget var kontraktsprosten H.Heimdal. Han avled året innan kyrkan invigdes, men paret Heimdal fick en gravvård på Bo kyrkogård, bekostad av anslag från församlingen och gåvor från unga Bo-bor.
Bo Kapell:s historia börjar 1728. Då tilläts Fältmarskalken Friherren Hugo Johan Hamilton på Booholm,(gamla namnet på Bo) att få uppföra ett kapell på egendomens ägor, ett av skälen var på grund av: "i avseende till vägens längd". Då tillhörde man fortfarande Svennevad församling och dess kyrka. I denna tillåtelse så ingick det att även kalla särskild predikant. HJH donerade 1/2 mantal av frälsehemmanet Listorp, som boställe åt predikanten. Dit tillhörde också stomhemmanet Falla i Sköllersta socken.
År 1872 bildades Pålsboda-Finspångs järnvägaktiebolag. Initativtagaren till detta var Hugo Johan Hamilton. Byggtiden för denna sträckning tog två år.
Anslutningslinjer tillbyggdes efter hand och 1882 öppnades Finspång-Norsholm för trafik. Pålsboda-Örebro öppnades 1901 och Kimstad-Norrköping 1906.
1875 byggdes ett lokstall i Hjortkvarn och 1918 tillkom bostadshus. Banvaktarstugor fanns på fyra platser, Averby, Garpa backe, Tornfors, och vid Örmon.
Jordbruk, Skogshantering och Järnhantering har varit och är traktens näringar.
1700-tal: Tegelbruk och masugn i Hjortkvarn.
Hästskofabrik i Hjortkvarn.
Kvarn i Hjortkvarn.
1800-tal: Torvfabrik i Gryt
Under hösten 1896 inledde den dåvarande ägaren av Reijmyres glasbruk, Josua Hesekiel Kjellgren, förhandlingar med ägaren av Gryt, H.J.Hamilton. Ett arrendeavtal skrevs på i December 1896. Då JHK var begränsad vid sin modernisering av moderbruket Reijmyre- så hade han fria händer vid Gryt. Han räknade med att kunna använda viss material från järnbruket, vattenkraften fanns, bränsletillgångar i torvform visste han att det fanns, då det tidigare under 1800-talet hade legat en torvfabrik här.
30 maj 1903 på morgonen brinner glasbruket ner pga. varm glasmassa som antänder trästockarna under hyttan.
-1812 under Närke - Värmlands regemente, livkompaniet.
1812- under Närke regemente, Kumla kompani. Samtliga rotar inom socknen låg under Kumla kompani. Rotarna var följande: Deje nr:82; Djurnäs nr:84; Trollhult nr:85; Gamby nr:86; Bro nr:87; Boskulla nr:88; Gålö nr:90; Kåltorp nr:91; Afre nr:92 och 93. Även Mörtsjö nr:83, i skaten tillkom, även om den står som "af Regna". Detta utgör 11 st, lika många som det betydligt större Svennevad hade. Kumla kompani bestod av sammanlagt 95 st. rotar.
Tar även med rotarna för Svennevad, då socknen tidigare var en del av S:vad och dessa rotar kan vara av intresse: Bennegärde nr:34; Gillberga nr:35 och 36; Kävesta nr:37; By nr:38; Bäcketorp nr:39; Sörberg nr:40; Hunneberg nr:81; Bjurkulla nr:89; Ingelsgård nr:94; och Lund nr:95.
Rotarnas samlingsplats, eller "Kompani Trossbodarne hvarest kompanierne oftast samlas för uppbrott äro belägne:", var för Kumla kompani "vid Blacksta gästgifvaregård i Kumla socken".
Detta innebar att de indelta soldaterna i socknen hade en lång väg att vandra till sina mönstringar mm. Då ska man ta i beaktande att Livkompaniets samlingsplats var vid Pålsboda "Kapitensboställe". Livkompaniet bestod mest av soldater från Asker och Sköllersta. Vad som ankom att det var en sådan konstig och orättvis indelning vet jag ej, men den måste ha känts ganska så orättvis och varit extra påfrestande på fysiken och psyket. OBS! Roteindelningen ovan är från 1855.